-

Vad har hänt sen jag bloggade på den här bloggen sist?

Jag har fyllt 16, börjat på gymnasiet, bytt gymnasium, hamnat på sjukhus och haft en hel del krångel, kan ta allt från början.

Det senaste blogginlägget på den här bloggen är från den 7 januari. Jag fyller år den 6. Jag är nu 16 år och fyller snart 17. Kommer knappt ihåg något av nian och det är väl lika bra det. Kom in på Sturegymnasiet i Halmstad med inrikting vård-och omsorg lärling, hamnade i världens underbaraste klass där jag verkligen trivdes, vi hade praktik måndag-onsdag hela tiden, alltså året runt. Det blev för jobbigt i och med att jag bor så långt bort så på måndagar-onsdagar åkte jag hemifrån 06.40 och kom hem 17.30, och då jag inte kan vara på praktiken på kvällarna så lär jag mig inte allt som behövs. Rektorer och lärare tyckte att jag skulle byta skola till en vanlig linje utan lärlingsinriktningen, jag vägrade, jag trivdes ju så bra i klassen. Jag fick byta praktikplats för dom ville inte ha mig där. Kom till en jättebra plats med världens bästa handledare. Men till slut tog jag mig i kragen och förra veckan började jag på sannarpsgymnasiet. Jag vet faktiskt inte vad jag tycker. Jag känner att jag inte riktigt passar in, jag trivs inte, har kommit till en jättehärlig klass men jag känner mig inte riktigt hemma där, jag saknar min förra klass, och jag vet inte alls vad jag ska ta mig till.

 

Gymnasiet har också lett till nya vänner och massor av festande, under typ 6 veckor var jag ute varje helg, jag festade kanske inte, men jag var inte hemma. Eller jo, jag festade nog för det mesta, mamma litade på mig och visste att jag inte skulle ställa till med tok. Men ack, så fel, både hon och jag hade. För den 19 oktober hände det som absolut inte fick hända. Skulle till Båstad med mina vänner för att gå på ett 'ungdomsdisco' som det så fjolligt heter, och fick i mig på tok för mycket alkohol, och det blev ambulansen till Helsingborgs sjukhus, jag vaknade upp där med mamma på ena sidan av sängen och plastpappa på andra, och jag fattade inte alls vad jag gjorde där, sen fattade jag, ångesten kom och dom vaknade, haha, sen i onsdags var jag på soc och ja, nu är väl allt bra kan jag väl säga. Förutom att mamma inte vågar släppa iväg mig på helgerna och när hon gör det så är det med orden ingen sprit Amanda, du dricker inte en droppe! Och jag förstår henne. Absolut, jag vet att hon är så jätteorolig nu och gör det för att hon bryr sig, men som den trotsiga tonåring jag är så tycker jag alltid att hon överdriver, även fast att jag vet att hon bara vill mig det bästa möjliga. Jag pratar helst inte om det här med folk, eller med kompisar kan det gå, men inte med vuxna. Det går bara inte, jag mår inte speciellt bra över det och när folk skojar över det blir jag bara arg, irriterad och ledsen. Den enda jag inte blir arg på när hon skojar om det är min bästa vän Nicole, jag vet inte varför men av någon anledning så är det så haha. Mamma får också skoja om det ibland hihi, vid rätt tillfälle annars tar det hus i helvete!! Nä heheh kanske inte. Hahaha fan vad allt blev personligt nu.

 

Idag är jag hemma från skolan och är sjuk. Det är skönt för då kan jag tänka över allt. Jag vet inte alls vad jag ska göra med gymnasiet och inte heller vad jag ska göra efter jag skrivit klart det här inlägget, jag har massvis med böcker här i en hög bredvid mig som jag vill läsa, jag vill kolla på greys anatomy eller någon annan fin serie, och mitt rum behöver även städas. Jag rotade igenom en gammal låda för en stund sen, en låda som jag har massvis med gamla saker i som väcker fina minnen. Jag hittade fina vykort och broschyrer från Turkiet där jag var sommaren 2011, åh jag orkar inte när tiden går såhär fort, och när jag hittar dom vykorten frågar jag mig själv att varför har jag inte skickat iväg ett brev till världens finaste gammelmormor än? Hon är så gammal nu, och hon blir sämre och sämre, jag har lovat mig själv sen jag hälsade på uppe i Östersund i somras att jag ska, jag ska skicka ett brev eller bara ett vykort åt henne men det har inte blivit av, jag ska göra det men jag tänker aldrig på det när jag är på affären. Jag måste fixa det asap, ska be mina föräldrar att köpa ett fint kort nästa gång dom ska på affären, eller så följer jag med. 

Oj så långt inlägget blev, haha medaljer till er som orkade läsa! Kram på er♥